ETF:er – Börshandlade fonder

ETF står för Exchange Traded Fund och är alltså på ren svenska en börshandlad fond. Skillnaden mot en konventionell fond är att här behöver man inte köpa en andel direkt av fonden och heller inte vänta den tid som det tar att genomföra ett fondköp. En vanlig fond kan man ju högst köpa eller sälja en gång per dag. Här med börshandlade fonder fungerar det på samma sätt som vid övrig handel på börsen. Man köper fonden till ett marknadspris på börsen. Detta marknadspris skall spegla fondens innehav så nära som möjligt. Detta görs med hjälp av en eller flera så kallade marknadsgaranter. En marknadsgarant jobbar för att hålla priset på tillgången på en viss nivå genom att via avancerade datorer hela tiden kolla av det totala värdet på fondens innehav. Marknadsgaranten kan sedan köpa, eller lösa in, andelar från fondbolaget och tvärtom, för att på så sätt kunna hålla kursen på rätt nivå. Detta görs mycket noga då hela trovärdigheten för instrumentet beror på att värdet  på fonden speglar det riktiga värdet på dess underliggande tillgångar.

Bra medel för exponering

Att handla med fonder är ett utmärkt sätt att exponera sina sparpengar mot börsen utan att behöva köpa stora aktieposter i enskilda bolag. Vill man spara så lite som en 100-lapp i månaden så går det utmärkt med börshandlade fonder. Man får då en liten andel av en fond som i sin tur har stora innehav av aktier i många olika bolag. Man bör dock tänka på att det finns dolda avgifter i den så kallade spreaden.

Vanligtvis är ETF.er så kallade passiva instrument, vilket innebär att de inte försöker att slå något jämförelseindex, utan syftar istället att spegla utvecklingen rakt av. Denna spegling kan göras antingen fysiskt eller syntetiskt.

Att spegla ett index genom fysisk replikering kan gå till på två olika sätt. Antingen så köper utgivaren av ETF:en alla aktier i indexet som fonden ska följa, eller så köper utgivaren ett urval av aktier som representerar indexet.

Syntetisk replikering å andra sidan innebär att utgivaren, via avtal med bank eller liknande, får avkastningen för ETF:en varje dag. För detta betalar utgivaren en avgift till banken.

ETF
ETF

År 2007-2008 inträffade ju finanskrisen. Många utgivare använde Lehman Brothers för att få syntetisk replikering av olika index. Detta visade sig ödesdigert. Lehman Brothers gick ju i konkurs och många investerare drogs med i dess fall. Efter detta blev syntetisk replikering mycket mindre vanligt och man vill inte i lika stor utsträckning involvera risk från en ytterligare part. Därför jobbar man mer med fysiskt replikering, det vill säga att man köper helt enkelt de tillgångar man behöver för att uppnå den avkastning som indexet ger.

Fler fördelar med ETF:er

Det finns ytterligare en fördel med ETF:er och det är att man kan få en snabb tillgång till en stor del av aktiemarknaden via detta instrument. Istället för att köpa och sälja enskilda aktier, får man här med samma likviditet tillgång till ett diversifierat urval av aktier till sin portfölj.

En ETF kan vara aktivt eller passivt förvaltad. En aktiv fond är en fond där förvaltarna aktivt köper och säljer tillgångar för att skapa avkastning åt innehavarna. Här gäller det att hitta börshandlade fonder där man tror på fondförvaltarnas strategier. Delar man deras syn på framtiden och tycker att historiken ser vettig ut, så kan det vara en fond att investera i. Här kan man också titta på den så kallade sharpekvoten för att se att risken speglar den risk man själv vill ta. Sharpekvoten är ett riktvärde som visar hur stor risk ett instrument innebär. Värdet är ett generellt värde, helt baserat på matematik och det gör att man kan jämföra till exempel fonder med varandra.

En passivt förvaltad fond är en fond där man enbart har innehav för att spegla utvecklingen av till exempel ett index. Den här typen av fond har generellt en lägre risk och kan erbjuda en liten men stabil avkastning på lite längre sikt.

ETF:er med hävstång

Den nordiska utgivaren av ETF:er – Xact – erbjuder ETF:er med hävstång. Det innebär att du får en högre avkastning om den underliggande tillgången rör sig åt det håll du tror på. Ett exempel är Xact Bear och Xact Bull. Dessa följer Stockholmsbörsens utveckling och ger dig som investerare chansen att satsa på en stigande eller fallande marknad. Xact Bear kommer att ge avkastning om marknaden faller och Xact Bull kommer att ge avkastning om marknaden stiger. Hävstången kan i det här fallet vara 1,5 eller 2 gånger utvecklingen.

Det innebär att om marknaden går upp 2% så ökar värdet på Xact Bull med 2x hävstång med 4%. Skulle dock marknaden falla med 2% så skulle ju så klart denna ETF även falla med 4%. Risken är alltså högre men den potentiella avkastningen är också högre. Låt säga att man känner sig mycket säker på att OMX kommer att stiga kommande dagar. Så pass säker att man känner att man vill riskera lite mer än vanligt för att verkligen kunna tjäna pengar på uppgången. Då kan en ETF av den här formen vara aktuell att titta på.

Mer om hävstång

För att bättre förklara konceptet med hävstång så kan vi ta ett exempel som många kan relatera till, nämligen en bostadsinnehav. Enligt dagens regler ska du ha 15% i kapital vid köp av en bostad. Låt säga att du köper en bostadsrätt för 2.000.000 kr. Banken vill då att du sätter in 300.000 i egen insats. Du äger nu 100% av bostaden men har bara investerat 15% i kapital. Ett år senare har bostadsmarknaden gått upp med 10% och din bostad är nu värd 2.200.000 kr. När du tar fram miniräknaren inser du att dina 300.000 nu är värda 500.000 kr. Bostadsmarknaden har alltså gått upp med 10% men din investering har stigit med 66%. En rejäl hävstång med andra ord.

På samma sätt fungerar det med hävstång på börsen. Handlar man CFD:er till exempel med ETF:er som underliggande tillgångar så kan man få ordentlig hävstång om man så önskar. ETF:er som följer index tenderar ju att gå upp på lång sikt, varför det kan vara lockande att investera en del, med betoning på “en del” av sitt kapital i en CFD med hävstång och som är kopplad till en sådan ETF.

Avgifter för handel

Vid handel med ETF:er så betalar man i regel courtage för att genomföra köpet. Här skiljer det sig alltså mot att köpa en andel i en fond som är avgiftsfri. En fond har ju dessutom en inbyggd avgift. Ofta stiger avgiften om fonden går bra. När det gäller ETF:er så finner man avgiften i den så kallade spreaden, alltså skillnaden mellan köp- och säljkursen på marknaden.

Hitta rätt mix av börshandlade fonder till din portfölj

När det gäller börshandlade fonder i portföljen så handlar mycket om att hitta rätt mix och se till att ha en så diversifierad portfölj som möjligt. Man vill alltså inte vara exponerad mot en avgränsad del av marknaden. Man utsätter då portföljen för en onödig risk. Istället bör man blanda sin portfölj med ETF:er som handlar med bolag, räntepapper, osv inom olika branscher och på olika marknader.

Ett vanligt beteendemönster man ser bland svenska privatsparare är att man är ganska tungt investerad på Stockholmsbörsen. Förmodligen beror det på att man känner sig trygg här hemma i sverige och att man har lättare att ta till sig den finansiella information som flödar genom media. Men sett ur ett globalt perspektiv så är den svenska ekonomin mycket liten. Stockholmsbörsen är ungefär storleksmässigt den samma som börsen i Holland. Hur ofta ser vi en “hollandsfond” i fondlistorna? Det är alltså inte optimalt att vara för tungt investerad i den svenska ekonomin.

Valutarisker är också någonting man bör ha i åtanke när man investerar i utländska fonder. Mycket kan hända på valutamarknaden och i slutändan påverka om din investering blir positiv eller inte. Så håll ett öga på valutakurserna och hitta rätt köp- och säljläge.

USA-fonder – ej längre tillgängliga från Sverige

USA-ETF:er har alltid varit populära i Sverige. Jag menar vi älskar ju amerikansk kultur här i Sverige så varför skulle vi inte älska en renodlad amerikafond? När det gäller ETF:er så är det dock dystra tider just nu. Från och med den 1:a januari 2018 så blev det omöjligt att köpa nordamerikanska börshandlade produkter, så som ETF:er. Detta beror på ett nytt europeiskt regelverk som trädde i början av 2018 som innebär att banker inom EU måste redovisa mer data än tidigare gällande de produkter de tillhandahåller. Detta gör det svårt för just amerikanska ETF:er då dessa inte alltid har all den information som behövs och dessutom är på engelska. Det är mycket synd för oss privatsparare som vill investera i USA då den ekonomin är en av världens största och erbjuder mycket transparens och goda möjligheter till bra avkastning.

Hela 70% av alla ETF:er handlas i USA och en stor del av utgivarna kommer härifrån. ETF:er har länge varit populärt i USA och där har man också en helt annan kunskap om detta instrument än vad vi har i Europa. Hela 50% av alla innehav av ETF:er består av privata investerare. Jämför detta med Europa som har motsvarande fördelning på cirka 5 eller 6 procent.

Som svensk får vi vända oss mot tyska ETF:er eller det fåtal nordiska som finns genom Xact fonder. Man kommer inte åt den exponering man skulle vilja ha genom dessa börshandlade fonder.

Ett alternativ mot ETF:er är då att titta på CFD:er. En CFD är ett finansiellt instrument som står för contract for difference, vilket enkelt uttryckt är en tillgång med en underliggande tillgång. I vissa fall är den underliggande tillgången en ETF. Det finns alltså ETF-CFD:er. Vi vet, det är lite komplicerat. Men det innebär att man genom att handla CFD:er på till exempel Markets.com, får tillgång till alla amerikanska och kanadensiska ETF:er. Dessutom kan man få dessa med hävstång. Det finns faktiskt en ETF-CFD på AvaTrade som ger 20x hävstång. Med bara 5% kapital får man tillgång till 100% av innehavet. Man bör vara försiktig med sådana investeringar dock.

3 konkreta tips på hur man kan investera i ETF:er

Nu ska vi gå igenom några enkla och konkreta tips på hur man kan arbeta långsiktigt med sin portfölj och vilka strategier man kan följa. Internet är fullt av matnyttig information när det gäller liknande strategier. Det här är tänkt som en liten dörröppnare för att skapa lite intresse. Sedan är det bara att ge sig ut och söka mer information.

  1. Månadssparande

En strategi som är enkel men som kräver disciplin är att spara en viss summa varje månad och en bestämd dag varje månad genomföra sina köp av ETF:er. Detta görs oavsett vad köp- eller säljkursen visar. Det kan alltså hända att man vissa månader gör ordentliga klipp, då man köper just när kursen dalat. Men det kan också innebära att man vissa månader köper när kursen står högt. Slutsatsen är dock att i det långa loppet så kommer det jämna ut sig och man kommer gå med plus så länge fonden utvecklar sig åt det hållet. Den här strategin är utmärkt om man är nybörjare och vill komma igång med sina investeringar. Det enda man behöver göra är att se till att göra sitt köp varje månad. Välj ut en ETF som speglar den risk du vill ta samt investerar i en marknad eller region som du tror på – sedan är det bara att köra igång!

  1. Tillgångsallokering

Det här är en mycket effektiv strategi som lämpar sig för den som hållit på ett tag med sin portfölj. Allt eftersom kapitalet blir större så kommer man förmodligen att vilja kontrollera andelen aktier, fonder, räntepapper, osv. i sin portfölj. Ett exempel på tillgångsallokering är att man som ung investerare är villig att ta en relativt hög risk med sina investeringar. Kanske har man så mycket som 100% av sitt kapital investerat i olika ETF:er. Allt eftersom man sedan blir äldre och kanske skaffar villa och familj, så kommer riskbenägenheten att krypa. Eller rättare sagt, man kommer vilja gardera sitt sparande lite mer än tidigare. Det är då man börjar sätta av 30-40% av sitt kapital i räntefonder.  Så här kan man jobba med sin portfölj även på kortare tidshorisonter. Beroende på hur världsekonomin ser ut så kan man öka och minska sin exponering mot marknaden och hela tiden se till att den faktiska risken speglar den önskade risken.

  1. Swing trading

Swing trading är en strategi som går ut på att följa de cykler som en aktie. en valuta, råvara eller ett värdepapper har. Här pratar vi om något som heter teknisk analys. Det handlar alltså om hur psykologiska faktorer spelar in i hur kurser rör sig på kort sikt. Genom att se kursrörelser som cykler kan man helt enkelt avgöra om kursen är i en stigande eller fallande trend. Det gäller att köpa när kursen är låg och tillgången är undervärderad, för att sedan sälja när kursen når toppen, precis innan den viker av nedåt igen för att påbörja en ny cykel. Med lite träning och med hjälp av diverse nyckeltal så kan man öka sin avkastning marknad med denna strategi. Det finns en hel del hjälpmedel när det kommer till nyckeltal och indikatorer som kan hjälpa till med de beslut man tar. Till exempel kan man titta på glidande medelvärden på kursen för att på så sätt se var trenden pekar. Man kan leta efter olika brytpunkter för att få mer konkreta indikationer på att ett trendbrott har gjorts. Fördelen med att swingtrada just ETF:er är att spreaden är relativt låg samt att man kan handla med hela sektorer, vilket ofta skapar tydliga cykler som är enklare att förutse än för till exempel en enskild aktie.

  1. Daytrading

I och med att ETF:er kan köpas och säljas precis som en aktie så finns det goda möjligheter att på daglig basis göra affärer enligt klassisk daytrading-strategi. Ska fokusera på att ha daytrading som din strategi så följer här några konkreta tips!

  • Skriv ned handelsregler och följ dom. Detta är lättare sagt än gjort men helt fundamentalt när det gäller daytrading. Handelsreglerna ska definiera hur man genomför sina affärer för att ta hem vinster och minska förluster.
  • Lär dig att inte handla. Lika viktigt som det är att veta när man ska köpa en ETF är det att veta när man ska stå över och låta tåget gå. Ofta får man en impuls som säger “kööööp!”. Då gäller det att kunna kontrollera den impulsen.
  • Tro inte att du kan pricka botten och toppen, det kan ingen. Det gäller istället att lita på sin strategi och sälja när strategin säger så. Vissa gånger kommer kursen att fortsätta uppåt och du kommer att missa ytterligare några slantar, men nästa gång sitter du kvar när skeppet sjunker och det är inte bra för utvecklingen av ditt kapital och ditt självförtroende.
  • Ha koll på spreaden. När det gäller ETF:er så kan den underliggande tillgången vara mycket likvid, men själva ETF:en handlas inte av många aktörer och spreaden är stor.
  • Ha en exit-plan. Bestäm dig redan i förväg när en position ska likvideras. Då slipper du agera i affekt när du väl sitter med tvivel på om kursen kommer fortsätta uppåt lite till eller inte. “Every battle is won before it’s even fought”.
  • Blanda inte in känslor. Alla har väl hört Gordon Gekko säga “ don’t get emotional about stock, it clouds your judgement”. Detta är den bistra sanningen. Ha en plan för vad du ska göra om känslorna ta över styr.
  • Håll koll på din handel och utvärdera. Se till att föra noteringar kring dina trades för att kunna gå tillbaka, hitta mönster, göra förbättringar, finslipa strategin, etc. Daytrading med ETF:er handlar om ständig utveckling och att hela tiden lära sig om sig själv och den marknad man agerar på.

Så sätt igång och handla med ETF:er. Kanske börjar du med den första och andra strategin och allt eftersom du blir mer och mer rutinerad så kanske du dras mot swing trading. Allt handlar om hur mycket tid du är villig att investera i din portfölj. Om du vill göra det enkelt för dig och låta börshandlade fonderna göra jobbet själva, eller om du aktivt vill köpa och sälja för att kunna påverka mer själv.